Riskkapital till svenska tillväxtbolag: aktörer, villkor och process

Vad riskkapital är – och varför tillväxtbolag använder det

Riskkapital, eller private equity, är långsiktiga investeringar i onoterade bolag, det vill säga bolag utanför börsen. Investeringarna görs typiskt sett via en fond, och syftet är att genom värdeskapande aktiviteter bygga ett bättre bolag och därigenom skapa avkastning. Bolagen kallas portföljbolag.

Begreppet rymmer flera investeringstyper. Venture capital gäller nystartade bolag, buyout mer etablerade verksamheter och growth capital ligger däremellan. Growth capital riktar sig till tillväxtbolag med etablerade affärsmodeller som behöver externt kapital för fortsatt växt.

Private equity-aktörer investerade 783 miljarder kronor i 4 219 svenska bolag mellan 2007 och 2025. Med skuldfinansiering och medinvesterare inräknade har bolagen fått sammanlagt 1 590 miljarder kronor.

För ett tillväxtbolag är riskkapital inte bara pengar. Investeraren går in som ägare, ofta aktiv, och kapitalet ska finansiera en utvecklingsfas – inte vara ett lån som amorteras enligt fast plan. Det passar bolag som behöver kapital men inte kan eller vill lånefinansiera hela expansionen.

Namngivna svenska exempel på bolag som venture capital-fonder har investerat i är Spotify, Klarna och iZettle. Riskkapitaljätten Index Ventures, en av Kry:s största ägare, har investerat i iZettle. Nätläkaren Kry har finansierats med över 5 miljarder kronor i riskkapital.

Tre investeringstyper är centrala: venture capital, growth capital och buyout. De skiljer sig i bolagens mognad och i hur stort ägande investeraren tar. För ett svenskt tillväxtbolag tillkommer flera slags motparter: affärsänglar, statliga aktörer, regionala inkubatorer och rådgivare.

Aktörer: affärsänglar, venture capital, growth capital och buyout

Aktörerna skiljer sig åt i skede, belopp och ägande. Fyra huvudtyper är affärsänglar, venture capital, growth capital och buyout.

Affärsänglar är privatpersoner som investerar eget kapital i nystartade bolag. De är ofta aktiva ägare och investerar typiskt sett mindre belopp i tidigare skeden än venture capital-fonder. Affärsänglar kan samlas i formella eller informella nätverk och investera tillsammans.

Venture capital är private equity-investeringar i nystartade bolag. Det är minoritetsinvesteringar, men investerarna är ändå aktiva ägare i portföljbolagen, som oftast finns i teknik- eller life science-sektorn. Hög innovationsgrad och skalbara affärsmodeller är viktiga för investerarna. Ett exempel på en venture capital-investerare med svenska portföljbolag är Index Ventures.

Growth capital är minoritets- eller majoritetsinvesteringar i tillväxtbolag som är äldre än de bolag venture capital investerar i. Portföljbolagen har oftast etablerade affärsmodeller men behöver externt kapital för att fortsätta tillväxtresan.

Buyout är typiskt sett majoritetsinvesteringar i mer etablerade bolag, med behov av aktivt ägande och kapital för internationalisering, ökad digitaliseringsgrad eller effektivisering på en konkurrensutsatt marknad. I vardagligt tal används private equity ofta om just buyout, även om begreppet egentligen avser alla investeringar i onoterade bolag.

Buyout-fonder med nordiskt fokus är till exempel Nordic Capital och Valedo. Det noterade investmentbolaget NAXS är investerare i Nordic Capitals sjunde fond, Fund VII, och i Valedo I och II.

Skede, belopp och ägande hänger ihop. Affärsänglar går in tidigast, venture capital tidigt och med minoritet, growth capital i äldre tillväxtbolag och buyout i etablerade bolag med majoritet.

Offentliga aktörer kompletterar de privata. Almi är statligt riskkapitalbolag och investerar i fler startups än någon annan investerare i Sverige. Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Norrlandsfonden är andra statligt knutna aktörer, och Movexum är Gävleborgs företagsinkubator.

Till aktörerna hör också rådgivare och coacher. Femke Van der Zeijden är partner och rådgivare i PwC:s private equity-team, Angelica Adamski är affärscoach på Movexum och Frida Hedström leder Entreprenörs- och Innovationslyftet.

Bakom fonderna står institutionella investerare: pensionsfonder, försäkringsbolag, banker och kapitalförvaltare. De är därmed indirekta aktörer i finansieringen av svenska tillväxtbolag.

Statliga och regionala aktörer

Vid sidan av privata fonder och affärsänglar finns offentligt finansierade aktörer. Almi är ett statligt riskkapitalbolag som investerar i fler startups än någon annan investerare i Sverige. Almi Invest leds av vd Joachim Karlsson.

Almi har krav på att alltid investera tillsammans med oberoende medinvesterare och kan därför aldrig investera på egen hand. För ett bolag som söker kapital via Almi innebär det att hitta minst en oberoende medinvesterare.

Andra statligt knutna aktörer är Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Norrlandsfonden. De nämns i regeringens redogörelse för företag med statligt ägande, skrivelse 2018/19:140 till riksdagen, överlämnad av Stefan Löfven och Ibrahim Baylan i Näringsdepartementet. I redogörelsen berörs också Svenska Skeppshypotekskassan samt statens ägarpolicy och riktlinjer för bolag med statligt ägande.

Regionalt finns inkubatorer som kopplar samman tillväxtbolag och kapital. Movexum är Gävleborgs företagsinkubator och en av Sveriges excellenta inkubatorer. Uppdraget är att skapa tillväxt i Gävleborgs län genom att hjälpa entreprenörer att kommersialisera innovativa idéer. Sedan starten 2008 har cirka 300 bolag gått igenom inkubatorns affärsutvecklingsprogram.

Investment Day den 21 maj 2025, arrangerad av Movexum, är ett exempel på matchning. Där presenterar mogna och framåtlutade startups från inkubatorns program, verksamma inom allt från sportstech till hållbarhet, sig för investerare.

Movexums affärscoach Angelica Adamski tipsar startups om hur de lättare säkrar riskkapital. Inkubatorn driver också Entreprenörs- och Innovationslyftet, som leds av Frida Hedström och ska stötta framväxten av fler innovativa startups i Gävleborg.

Sedan april 2025 löper ett treårigt scale-up-program för lovande startups i Central Baltic-regionen. Programmet ska hjälpa bolagen att skala upp och nå nya internationella marknader med hjälp av egna AI-applikationer.

Booiq är ett exempel på ett bolag som med AI-drivna lösningar förändrar hur kommersiella fastigheter hanteras.

Var kapitalet kommer ifrån

Pengarna i en riskkapitalfond kommer inte från fonden själv. Institutionella investerare som pensionsfonder, försäkringsbolag, banker och kapitalförvaltare investerar i private equity-fonder.

Investerarnas förpliktelser kallas åtaganden, eller commitments. En buyout-fond är en stängd fond: efter ett visst datum kan nya investerare inte komma in och några nyemissioner görs inte.

Fonden har typiskt en livslängd på 10 år. Den delas in i en investeringsperiod om 5 år, då fonden köper bolag, och en resterande period om 5 år då bolagen utvecklas och säljs av.

Eftersom de institutionella investerarna ska få tillbaka sitt kapital inom en förutbestämd tid är fonderna ofta tidsbegränsade till 10–15 år. Det är skälet till att portföljbolag så småningom säljs vidare.

Kapitalet som når svenska bolag är inte enbart fondernas egna insatser. Den sammanlagda finansieringen till svenska bolag omfattar även skuldfinansiering och medinvesterare. För ett enskilt portföljbolag innebär det att fondens insats ofta är en del av en större finansieringslösning.

Investeringsvolymen i svenska portföljbolag inom venture capital var 4,81 miljarder kronor 2020, en ökning med 26,5 procent jämfört med året innan. Utländska fonder stod för 2 301 miljoner kronor, svenska privata fonder för 1 931 miljoner kronor och svenska statliga fonder för 582 miljoner kronor.

Kapitalet kan också nå onoterade bolag indirekt. Noterade investmentbolag med onoterat innehåll, Eltif-fonder och fonder med viss exponering mot onoterade innehav är exempel på vägar in i tillgångsslaget. NAXS är ett noterat investmentbolag som investerar i buyout-fonder i Norden.

Processen: från första kontakt till överenskommelse

En kapitalrunda börjar sällan med ett formellt ansökningsformulär. Vanliga vägar in är nätverk, rådgivare och matchningsevenemang där bolag får presentera sig för investerare. Regionala inkubatorer och deras investerarträffar är ett exempel på sådana mötesplatser.

Rådgivare är en av vägarna in i en runda. Femke Van der Zeijden är partner och rådgivare i PwC:s private equity-team.

När parterna har kontakt behöver flera frågor redas ut. Du och investeraren måste komma överens om hur mycket pengar som behövs och när. Företagets värde och investerarens insats ska också värderas.

Inför en venture capital-investering förhandlar grundaren och investeraren normalt huvudvillkoren i ett term sheet. Det är till stora delar inte juridiskt bindande, men villkoren brukar styra den fortsatta förhandlingen. Bolaget bör vara förberett inför investerarens due diligence, alltså bolagsbesiktning. Investeringens detaljer fastställs senare i investerings- och aktieägaravtal.

Fonden investerar under sin investeringsperiod. Ofta hinner fonden investera pengarna på 3,5 till 4 år, och den kan göra en exit redan under de första fem åren. Fonden äger och utvecklar typiskt bolagen under 3–7 år.

Förberedelsen handlar därför till stor del om att kunna svara på tre saker: hur stort kapitalbehovet är, i vilken takt pengarna behövs och vad bolaget är värt. Ju tydligare bild, desto lättare blir samtalet – oavsett om det gäller en affärsängel, en venture capital-fond eller en statlig aktör som Almi.

Går finansieringen via Almi tillkommer kravet på en oberoende medinvesterare. En del av processen kan därför vara att hitta en eller flera medinvesterare som vill gå in tillsammans med Almi.

Villkor och ägarstruktur

Hur investeringen struktureras beror till stor del på typen av aktör. Venture capital är typiskt sett minoritetsinvesteringar, medan growth capital kan vara antingen minoritets- eller majoritetsinvesteringar. Buyout är i regel majoritetsinvesteringar.

Affärsänglar investerar sitt eget kapital och är ofta aktiva ägare, i mindre belopp och tidigare skeden än venture capital-fonder. En minoritetspost betyder inte att investeraren är passiv: både venture capital-investerare och affärsänglar är aktiva ägare. Vid buyout är det aktiva ägandet en del av motivet för investeringen.

Tidshorisonten är en annan villkorsfråga. Private equity-fonder är ofta tidsbegränsade till 10–15 år, och en buyout-fond har typiskt en livslängd på 10 år. Ägandet ska därför avslutas någon gång, vilket både investeraren och bolaget behöver förhålla sig till redan från början.

I buyoutstrukturen är investerarna andelsägare med begränsat ansvar, medan buyoutbolaget ansvarar obegränsat och har ensam förvaltningsrätt över fondens tillgångar.

Ett konkret villkor gäller Almi. Som statligt riskkapitalbolag kan Almi aldrig investera på egen hand, utan kräver alltid en oberoende medinvesterare. Bolaget behöver därför minst en finansiär utöver Almi i lösningen.

Belopp, värdering och ägarandel hänger ihop. Ägarandelen bestäms i grunden av hur mycket investeraren satsar i förhållande till bolagets värde, så en högre värdering ger investeraren en mindre andel för samma belopp. Eftersom både kapitalbehovet och värderingen ska klargöras, förhandlas tre storheter samtidigt snarare än var för sig.

För en venture capital-investering kan avtalsvillkoren omfatta rätt till styrelserepresentation, vetorätt i viktiga beslut och drag-along. Lock-up och leaver-klausuler kan begränsa grundarnas aktieförsäljning eller reglera vad som händer om de slutar vara aktiva i bolaget; investeraren kan också vilja delta pro rata i framtida rundor. Tag-along är ytterligare en klausul att beakta.

Efter investeringen: värdeskapande och exit

Riskkapitalägaren bidrar inte bara med pengar. Syftet med private equity är att genom värdeskapande aktiviteter bygga ett bättre bolag och därigenom skapa avkastning.

För buyout-investeringar nämns behovet av aktivt ägande och kapital för att internationalisera verksamheten, öka digitaliseringsgraden eller effektivisera bolaget på en konkurrensutsatt marknad. Även venture capital-investerare, som gör minoritetsinvesteringar, är aktiva ägare i sina portföljbolag.

Förr eller senare säljs portföljbolagen vidare. Vissa bolag säljs till industriella köpare inom samma sektor, andra börsnoteras och ytterligare några säljs till en ny private equity-fond för att där fortsätta sitt värdeskapande.

Att en exit sker hänger ihop med fondens konstruktion. Eftersom fonderna är tidsbegränsade och de institutionella investerarna ska få tillbaka sitt kapital inom en förutbestämd tid, är försäljningen en del av modellen snarare än ett tecken på att investeringen misslyckats.

Fonden äger och utvecklar typiskt bolagen under 3–7 år. Ofta hinner fonden göra en exit redan under investeringsperioden, det vill säga de första fem åren.

Förberedelser och nästa steg för tillväxtbolaget

Första steget är att få ordning på den egna bilden av finansieringen. Klargör hur stort kapitalbehovet är, när pengarna behövs och vad bolaget är värt.

Identifiera sedan vilken typ av aktör som passar bolagets skede. Är verksamheten nystartad med hög innovationsgrad är venture capital och affärsänglar relevanta. Är affärsmodellen etablerad men kapitalet ska finansiera fortsatt expansion är growth capital en möjlig väg. Behöver bolaget ett aktivt majoritetsägarskap kan buyout bli aktuellt.

Vägarna till kontakt går ofta via nätverk, rådgivare och regionala mötesplatser. Affärsängelnätverk gör det möjligt att träffa flera investerare samtidigt. Inkubatorer som Movexum matchar tillväxtbolag och kapital, bland annat genom investerarträffar som Investment Day, och ger rådgivning till startups om hur de säkrar riskkapital.

Motparterna är affärsänglar och deras nätverk, venture capital- och growth capital-fonder, buyout-aktörer som Nordic Capital och Valedo, statliga Almi, Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Norrlandsfonden samt regionala inkubatorer som Movexum. Vilken som passar beror på skede, kapitalbehov och hur aktivt ägande bolaget söker.

Statliga aktörer kan vara en del av lösningen, men Almis krav på oberoende medinvesterare innebär att du behöver ha en sådan med i bilden. Bygg därför relationer till flera typer av investerare parallellt och ha underlag om kapitalbehov, tidplan och värdering färdigt innan samtalen börjar.

Rådgivare kan vara en väg in i samtalen. Femke Van der Zeijden är partner och rådgivare i PwC:s private equity-team, och Movexums affärscoach Angelica Adamski ger startups råd om hur de säkrar riskkapital.

En praktisk checklista är kapitalbehov, tidplan, värdering, aktörstyp och eventuell medinvesterare. Börja med den egna bilden och välj sedan motpart.